Stockholm 2015-09-05

”Tjejfest”, Tjejmilen, det vill jag vara med på varje år. I måndags när jag sprang 200-ingar på bana fick jag en ålötslig smärta i baksida av låret (kramp eller något). Det var så tråkigt för då visste jag att det inte kommer att gå att satsa 100% i dagens lopp. Men jag bestämde att jag ändå skulle springa tjejmilen då jag absolut inte vill missa denna underbara tävling. Jag fick behandling torsdag kväll, fredag och idag på morgonen innan loppet, så jag kunde springa. Det fungerade ganska bra bara lite känning sista kilometern. Jag är glad och nöjd med att jag sprang. Nu skall jag ta en dag i taget innan jag bestämmer om jag skall springa ½-maran nästa lördag. ”Grattis till er alla som sprang och kom i mål, Ni är grymma och alla är ni VINNARE” /Isabellah

Vilshult 2015-08-29

Jag vill skicka lite extra energi till er som skall springa VM maran i natt Svensk tid.

Lycka till Annelie, Charlotte och Louise.

Hälsningar Isabellah

Vilshult 2015-08-13

Efter SM i Söderhamn åkte jag hem till Vilshult i Blekinge. Jag kände mig lite seg i kroppen så jag började min träning lätt utan intervaller eller fartlek. Men igår onsdag den 12e provade jag med fartlek (6 x 10st 30/15) och det fungerade bra. Idag var det dags igen för ett fartpass på bana, schemat var 1000m – 800m – 1000m – 800m – 1000m – 800m – 1000m – 800m – 1000m – 800m – 1000m i 3.20 tempo. Trött efter passet men mycket glad och nöjd. Hade idag en annorlunda ”farthållare” med namnet Beyonce Andersson, hon körde inlines (se bilden). Min coach Lars var också med och pacade de sista 80 meterna på intervallerna. Imorgon är det 2 x 90 min som gäller igen, på kvällen drar vi till Halmstad där jag skall springa Prinsens minne (½-marathon) på lördag.
Hälsningar /Isabellah

Eldoret 2015-07-24

Nu är det 3 veckor sedan jag kom tillbaka till träningscampen här i Eldoret Kenya. Torrt och dammigt var det första intrycket jag fick av miljön. Jag hade väntat mig att det skulle vara dammfritt och lite vått istället, då jag fått rapporter om att det regnat mycket. Men det hade slutat regna några dagar innan jag anlände och det räcker med några dagar för att vägarna skall bli dammiga igen.  Jorden på vägarna här är inte som gruset på vägarna hemma i Sverige. Här är det antingen mjöligt när det är torrt eller lerigt när det regnat. Jag gillar inte dammet utan föredrar regnet. Nu är jag väldigt glad för det har regnat mycket de senaste fyra dagarna, inget damm. Träningsmässigt har det varit upp och ner. Har tränat på hela tiden men inte varje dag. Jag har inte riktigt kommit upp i 3h/dag men jag hoppas kunna göra det snart. Speciellt efter dagens träning det känns väldigt bra i kroppen. Idag har jag kört 2 x 90 min med backar inlagt i andra passet. Min tränare sprang också backpasset det gav mig en extra kick. Nu är jag verkligen sugen på mer träning, längtar till mitt nästa 3h långpass.
Dagens träning såg ut så här:
06.00  Morgonpass 20km, 1h 40 min, 5.00/km
10.00  Fm pass med backe  16,3, 1h 19 min,  4.50 /km + 11 x 1 min backe med nerjogg totalt 7 km 6.00/km
Totalt blev det 43 km idag. Det längsta jag gjort på länge och jag känner mig väldigt nöjd med dagen.
Kör på !!   /Isabellah

Trollhättan 2015-06-01

Det var en underbar känsla att få komma till stadion som vinnare ännu en gång. I år var min plan att satsa på ”svenskbästa tid” 2.31.28, den är sedan 2001 och det är Marie Söderström-Lundberg, Hässelby som har det rekordet. Jag kom igång bra med rätt tempo. Efter drygt 5 km ville jag ha drag hjälp av mina konkurrenter en Kenyanska och en Etiopiska.  Jag testade att släppa upp dem men då sjönk farten direkt. Dem hade koll på mig hela tiden så jag förstod att om vi skulle få en bra tid behövde jag ta kommandot  igen. Båda dessa tjejer verkade starka så jag ville inte ha med dem den sista biten. Jag bestämde mig för att testa med ett ryck strax innan 30 km. Etiopiskan släppte direkt. Då började den Kenyanska tjejen prata med mig och ville köra ihop med mig. Hon frågade mig, ser du henne? Om inte kan vi ju springa lite saktare nu. Då visste jag att det var dags att rycka igen för hon började nog bli trött (även jag var trött), detta kändes som enda sättet. Jag ryckte igen och hon släppte direkt. Det fanns inte tid att slappna av efter detta utan jag fick slita på hela vägen in i mål. Det var extra tufft i år från Västerbron andra gången (33 km), vind och regn samt stela frusna ben. Den största luckan jag hade var nog ca 1 min så även om jag tappade tempo in mot mål räckte det till seger, tiden blev 2.34.14, inte den tiden jag ville ha men jag är väldigt nöjd ändå.
Som vanligt vill jag tacka den härliga påhejande publiken.  Jag älska verkligen att tävla i Stockholm så jag lovar att komma tillbaka nästa år igen.
Nu är det vila som gäller, hoppas på att komma igång med bra träning snart igen med full satsning mot VM. /Isabellah